Trading places

Har kommit fram till att jag är en vanemäniska av aldrig skådat slag. Var på hemköp igår och stötte på killen som äger den tidigare nämnda kvartersbutiken som ligger vid min lägenhet. Han hälsade glatt och stannade och pratade en liten stund och var trevlig som få. HELVETE vad jag måste ha varit där många gånger innan det går till på det sättet. Måste börja bryta mina vanor tror jag för det här är illa.

När personer inom serviceyrken stannar och pratar med en på deras fritid då vet du att det börjar bli dags att byta ställen du går till. Har drabbats av det här tidigare i livet också där personalen på vårt fik vi alltid gick till också stannade och pratade med oss på stan.

Varför är vi människor så otroligt fast i våra gamla vanor och rutiner? Jag anser mig vara en relativt impulsiv människa som gärna hittar på nya saker och inte är speciellt tråkig men nu får jag no börja omvärdera min livsåskådning. Får väl börja titta på något jävla radhus och skaffa volvo och vovve när jag ändå håller på. Ska hitta någon liten stilla förort där jag ska slå mig till ro, skaffa en sommarstuga där jag kan sitta på min veranda och fundera över livet.

Eller så blir jag helt jävla crazy och flyttar utomlands och startar en fårfarm eller börjar föda upp strutsar. Dags att göra något drastiskt iallafall för så här får det fan inte gå till!

Nu ska jag dra och plugga lite, men ha det gott alla människor som läser detta. Ni börjar bli förvånansvärt många med tanke på hur kass jag är på uppdatera!

Take care

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0